BRIS sid 19

Individer
Martin Ingvars budskap är att skolan kan bli mycket bättre på den livsviktiga uppgiften att lära alla barn att läsa.
Att 20 procent av gymnasisterna inte riktigt klarar att förstå Försäkringskassans
blanketter är ett dåligt omen, tycker han.
– Att alla barn är lika värda får inte förstås som att alla ska behandlas på samma sätt när det gäller att lära sig läsa, säger han.
– Vi måste förstå att alla barn är individer. Vissa klarar sig inte med den standardverktygslåda som skolan erbjuder.
Det kan handla om barn med allt från hörselproblem till dyslexi. Skolan måste identifiera problemen och ha individuella planer för att komma till rätta med dem så att de här barnen får en reell chans att lära sig läsa.
– Det finns belagt att hälften av eleverna som senare anses ha läsproblem
kan gå att rätta till med ganska enkla medel. Resten måste lösas med specialinsatser. Men allt det här är ”good business”. Det gäller att ta itu med läsproblemen i tid innan hela ungen blir ett ”problem” för sig själv och omgivningen.

"Det var jättekul i skolan. Lärarinnan berättade ofta och gärna att jag var den dummaste eleven som hon haft under alla sina 40 år som lärarinna på lågstadiet."
Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter - FMLS - är ett handikappförbund som samlar personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, deras anhöriga, föräldrar och andra intresserade.
Myndigheten för skolutveckling har ett övergripande uppdrag att utveckla användningen av IT i skolan

Ordet dyslexi kommer från engelskans dyslexia. Det engelska ordet kommer från grekiskans Dys som betyder svårt och Lexia som betyder i sin tur att man har svårt med ord och bokstäver. Man kan vara mycket begåvad men ändå stava och läsa dåligt.
När vi läser och skriver pågår två processer i hjärnan samtidigt.

Den ena, att klara av att se vad som står i texten, kallas avkodning. Den andra processen är att förstå innehållet.

För att kunna läsa orden automatiskt, dvs. avkoda, måste man vara säker på hur ljud och bokstäver hör ihop. Vidare ska man klara att sammanljuda och att hela tiden hålla läsriktningen från vänster till höger. När den här processen fungerar som den ska, sköts den av lägre system i hjärnan. Det handlar verkligen om att "kunna i ryggmärgen". På den här nivån klarar vi att flera saker på gång samtidigt utan att de stör varandra.

















Hem
Den som lämnade skolan
med god förmåga på 1950-talet klarar inte säkert kravnivån på 1990-talet. Ett
antal elever som klarar kraven i de första årskurserna i skolan gör det inte i
senare årskurser. Ett läs- och skrivhandikapp uppstår därför att förmågan inte
längre svarar mot kraven. Andelen människor med läs- och skrivsvårigheter är
alltså relaterad till de yttre krav som ställs. Ökar kraven vid en oförändrad
förmågenivå ökar också andelen med läs- och skrivsvårigheter.
Bristande miljöförutsättningar och bristande biologiska förutsättningar
samverkar i uppkomsten av läs- och skrivsvårigheter . Mycket
goda miljöförutsättningar (pedagogik, hemmiljö) kan reducera risken
att få läs- och skrivproblem trots ogynnsamma biologiska
förutsättningar. Å andra sidan kan ogynnsamma förutsättningar i skola
och hemmiljö öka risken att få läs- och skrivproblem trots relativt
gynnsamma biologiska förutsättningar.